När jag gick på gymnasiet läste jag ett par riktigt undermåliga kurser. Läraren hade getts fria händer efter att ha övertygat ledningen om sin kompetens inom området, vilket inte var några problem då ledningen inte förstod ämnet alls. Några av eleverna, däribland jag, tröttnade under en av dessa meningslösa nonsenskurser och klampade in hos rektorn för att fråga vad fan som pågick. Vi begärde ut kursplanerna och jämförde vad som stod med vad vi fick lära oss, och tillsammans med rektorn kom vi fram till att kurserna inte alls höll måttet. Vad hände sedan då? Jo, rektorn berättade för läraren om våra klagomål, kursen fortsatte precis som tidigare och vi som haft synpunkter fick sänkt betyg i ämnet.

Nu går jag på högskolan. Jag skuldsätter mig för att få en utbildning, som jag bara hoppas blir så bra som möjligt. Om jag råkar ut för en kurs som verkligen inte lever upp till vad som utlovats har jag någon att vända mig till. Studentkåren arbetar för min och andra studenters skull för att vi ska få det så bra som möjligt under vår studietid. Kåren har representanter i skolans styrelser och råd, och upplever man att man blir illa behandlad av en lärare finns studentombudet på plats för att hjälpa en.

Studentkårens verksamhet finansieras till stor del av studenternas kåravgift. Denna avgift går inte till att subventionera klubbmästeriets öl. Den går till att avlöna de heltidsarvoderade förtroendevalda som arbetar för en bättre studiemiljö för dig och mig. Om studenterna struntar i att betala sin medlemsavgift leder detta till en försämring av kårens verksamhet. Till exempel finns det kanske ingen att gå till om läraren underkänner dig för att han inte gillar din dialekt. Och om du inte lär dig något alls på kursen finns det ingen som kan höja rösten åt dig och förhindra att den fortsätter likadant för alltid.

Utan en aktiv studentkår skulle studenterna få mycket svårt att förenas i protest när våra förutsättningar i samhället försämras. Jag säger inte att förslaget att slopa kårobligatoriet är en konspiration, men tänk på hur studenternas villkor försämrats bara det senaste året. Jag ser en trend. Samtidigt verkar studenterna bli alltmer apatiska, rycker bara på axlarna och drömmer sig bort. Dricker inte ens öl på kåren längre. Det enda som får folk att betala sin kåravgift verkar vara att de måste. Och politikerna är inte dummare än att de ser chansen.

Ett av argumenten för ett slopande av kårobligatoriet är det låga valdeltagandet i kårvalen runt om i landet. Nu har du chansen att visa att du inte rycker på axlarna, rösta i årets kårval. Hittar du ingen lista som passar dig är även en blankröst ett livstecken.